Kriterier för högkänslighet

Högkänsligheten är inte en sjukdom utan ett normalt personlighetsdrag. Aron räknar i ovannämnda bok upp ett antal sjukdomar vilkas symptom påminner om de egenskaper som vanligen förknippas med högkänslighet. Nedan beskrivs några sjukdomar som har symptom som liknar de högkänsligas personlighetsdrag.

En del högkänsliga har kanske fått någon av följande diagnoser (t.ex. läkare har ofta tolkat vissa HSP-drag som tecken på sjukdom). Å andra sidan kan personer som bär på någon av de nedan beskrivna sjukdomarna anse sig själva vara högkänsliga i stället för sjuka (deras symptombild liknar högkänslighet men är tecken på sjukdom).

För varje diagnos beskrivs här nedan olika personlighetsdrag eller symptom som kan föranleda att en sjukdom blandas ihop med HSP, som är ett personlighetsdrag som är normalt men ovanligt. Dessutom nämns en del faktorer som gör det lättare att skilja dem från varandra (sjukdomen från högkänslighet).

Man får ändå inte glömma att en HSP samtidigt kan vara både högkänslig och sjuk. Svåra upplevelser under barndomen är också mer påfrestande och traumatiska för högkänsliga än för mindre känsliga personer. Men de högkänsliga reagerar å andra sidan känsligare än andra också på goda och helande upplevelser.

1. Autism och Aspergers syndrom

Gemensamt: Sensorisk känslighet och ibland avvikande reaktioner på sinnesförnimmelser, försiktighet i sociala situationer, man sluter sig inom sig själv.

Skillnader: En högkänslig person är i allmänhet bra, ofta mycket bra på att läsa in sociala situationer och andra personers känslotillstånd (oberoende av hur social han eller hon är). Den högkänsliga är empatisk och är vanligen intresserad av flera olika saker och har inte enbart ett utpräglat intresse för vissa bestämda saker. HSP har ofta en livlig fantasi.

2. ADHD och ADD

Gemensamt: Om en högkänslig person befinner sig i en orolig miljö, är överstimulerad eller stressad blir han ofta rastlös och oförmögen att koncentrera sig, glömmer lätt saker, lyssnar inte på vad andra människor säger eller på deras råd och organiserar inte saker på ett förnuftigt sätt. Då kan det hända att han presterar under sin egen nivå i uppgifter som kräver tanke och kreativitet.

Skillnader: Om en högkänslig person inte är överstimulerad, överansträngd eller stressad, och särskilt om han befinner sig i en lugn situation, uppträder inte de ovan beskrivna symptomen som också har samband med ADHD och ADD. En HSP (även om han är HSS – High Sensation Seeker, dvs. HSP som söker upplevelser) undviker i allmänhet risker, är inte hyperaktiv och inte alltför impulsiv. På en lugn och trygg plats har HSP vanligen lätt att koncentrera sig, är lugn, tar andra människor i beaktande, är ansvarsmedveten samt är i stånd att fullgöra sina uppgifter.

3. Depression och dystymi

Gemensamt: Grubbleri och svårighet att lämna saker bakom sig, gråtmildhet och känslighet. En HSP:s sinnestillstånd kan variera. Motgångar och sorgliga händelser påverkar HSP i genomsnitt starkare och under en längre tid. Om en HSP inte förstår sig själv, kan han mer än andra känna sig mindervärdig och uppleva att det är något fel med honom.

Skillnader: Depression är ofta förknippad med flera andra symptom än nedstämdhet, ängslighet och gråtmildhet. En deprimerad person känner sig dessutom ofta kraftlös, saknar livslust, vaknar ångestfylld på morgonnatten, har orealistiskt dystra tankar, känner olust på många områden (mat, arbete, sex, motion). En HSP:s sinnestillstånd varierar däremot efter situationerna, och han eller hon klarar av ett normalt liv. Den som är deprimerad är däremot ständigt nedstämd och klarar ofta inte av vardagen.

4. Bipolär sjukdom och cyklotymi

Gemensamt: Starka och intensiva känslor, förmåga att bli starkt berörd av positiva saker, intensitet, kreativitet, mångsidighet.

Skillnader: Bipolär sjukdom är relativ sällsynt, och den förekommer ofta också hos den sjukas närmaste släktingar. En allvarlig psykos börjar ofta relativt plötsligt, och den är klart kopplad till förändringar i personligheten och beteendet. Manin är ofta lätt att känna igen. Både maniska och hypomaniska personer har en okritiskt positiv bild av sig själv, har ofta riskbeteende av olika slag och är hållningslösa. En högkänslig person, även en upplevelsesökande HSS, planerar däremot ofta också sina äventyr noggrant.

5. Panikstörning och rädsla för offentliga platser (agorafobi)

Gemensamt: Kraftiga reaktioner i det autonoma nervsystemet särskilt om den högkänsliga är överstimulerad, överansträngd eller stressad – snabb puls, darrande händer, andningssvårigheter, illamående, overklighetskänsla, upplevelse av att förlora kontrollen, rädsla för att reagera kraftigt i vissa situationer, koffeinkänslighet.

Skillnader: Ovan beskrivna symptom förekommer inte när den högkänsliga är rofylld eller i lugna situationer. Organismens känslighet att reagera starkt förekommer hos högkänsliga ofta redan i barndomen. Sjukdomarna har däremot ofta en tydligare begynnelsetidpunkt och/eller tydligare perioder av förvärrade symptom.

6. Social fobi

Gemensamt: Hos introverta högkänsliga förekommer ofta en utpräglad social försiktighet, undvikande av sociala situationer, blyghet (inlärd rädsla för social kritik / fear of social judgement (Aron)). Att uppträda och bli föremål för andras uppmärksamhet kan utlösa fysiska reaktioner (se panikstörning) och rädslor redan på förhand.

Skillnader: Mången HSP (särskilt om han är utåtriktad eller har ett HSS-drag) är bra eller mycket bra på att uppträda. En högkänslig person kan njuta av att uppträda, fastän han i allmänhet först är nervös. När den högkänsliga inte är överstimulerad går uppträdandet klart bättre. HSP reagerar kraftigare än andra på den omgivande atmosfären. Även en introvert HSP kan uppträda ifall det sker i en uppmuntrande atmosfär. Vid social fobi utlöser all uppmärksamhet från omgivningen/de omgivande personerna rädsla och fysiska symptom.

7. Generaliserat ångestsyndrom

Gemensamt: Man bekymrar sig, grubblar, ängslar sig. En stressad HSP kan ha ångest och vara ängslig, sova dåligt, vara irriterad, känna utmattning, vara fysiskt spänd och ha koncentrationssvårigheter.

Skillnader: Hos högkänsliga är ångest och ängslan mindre dominerande och stör inte det normala livet.

8. Personlighetsstörningar

Gemensamt: Personer som har personlighetsstörningar, men också personer med temperamentstypen HSP avviker från genomsnittet. Båda grupperna kan upplevas som onormala. Såväl personlighetsstörningarna som HSP-dragen är permanenta, framträder ofta redan i ungdomen och medför ofta vissa problem.

Skillnader: Personlighetsstörningar tyder på svåra snedvridningar av personligheten, och de beror till stor del på störningar i växelverkan under barndomen. De flesta personer med HSP-drag har haft en normal eller god och balanserad barndom. En HSP är en person som har en frisk personlighetsstruktur, men vars känslovärld och upplevelser är ovanligt starka och ibland ovanliga. Mången HSP gör därför ibland livsval som avviker från dem som mindre känsliga personer gör.

9. Tvångssyndrom

Gemensamt: En vilja och ett behov att handla och tänka ”rätt”, en stark ansvarskänsla, noggrannhet och kravfullhet i fråga om de egna handlingarna.

Skillnader: Fastän en HSP kan vara till exempel mycket noggrann och ansvarskännande i miljöfrågor och gärna återanvänder samt konsumerar etiskt, gör han eller hon det inte ifall det inte finns förnuftiga möjligheter till det. Att handla ”fel” utlöser inte kraftig ångest som hos personer med tvångssyndrom. Ansvarskänslan begränsar inte den högkänsligas vardagsliv.

10. Somatoforma störningar

Gemensamt: En i genomsnitt större känslighet för (och benägenhet för att uppmärksamma) det som sker i organismen, en benägenhet för att reagera på mediciner (både på effekter och bieffekter) och på psykoaktiva ämnen (t.ex. koffein och alkohol) mycket kraftigare än genomsnittet. Smärttröskeln är hos vissa HSP-personer ovanligt låg.

Skillnader: Bakom somatiseringssyndroms symptombild ligger i allmänhet ett psykologiskt problem eller en utlösande situation. HSP är sällan krävande när det gäller vården, klagar vanligen inte på sina förnimmelser och kräver inte de andras uppmärksamhet. Även om HSP:s organism är känslig och reagerar känsligt på yttre och inre stimuli (av genetiska – inte av psykologiska – orsaker), betraktar den högkänsliga sig i allmänhet – om han sköter om sig – som fullständigt frisk.

Högkänslighet och vetenskap

Webinaret producerat av HSP Finland rf presenterade Lena Blomstedts slutarbetet Högkänslighet i familjen, sensitivitet som resurs.

Webinaret producerat av HSP Finland rf presenterade  Susanna Vuorinens slutarbete Att bemöta barn med högkänslighet.

YouTube-videon kan inte visas. Vänligen kontrollera dina cookie-preferenser och webbläsarens sekretessinställningar.
YouTube-videon kan inte visas. Vänligen kontrollera dina cookie-preferenser och webbläsarens sekretessinställningar.